Vad är Pachisiregler för Fia med knuff?
Pachisi är det indiska spel som Fia med knuff (Ludo) skapades ur. Den här varianten tar över de regler från Pachisi som passar brädet, medan tärningen, vägen och resten av spelet är som du känner dem.
Tolv rutor på banan blir borgar, tre på varje arm av korset: rutan längst ut i mittkolumnen, och den fjärde rutan inifrån ytteränden av varje yttre kolumn. En pjäs på en borg kan inte knuffas ut, och du kan inte landa på en borg där en motståndares pjäs står. Du får fortfarande passera den, och dina egna pjäser får dela den.
Dina pjäser får också stå flera på samma ruta var som helst på banan. En stapel är ingen mur: motståndare får passera den, och en motståndare som landar på den på en vanlig ruta knuffar ut hela stapeln och skickar varje pjäs i den tillbaka till boet. När en landning knuffar ut, åker alla motståndarpjäser på rutan.
Borgarna ändrar hur loppet går. De är trappsteg där en pjäs kan vänta i säkerhet på ett bättre slag, och en borg du håller hindrar också motståndarna från att stanna där. Med fyra spelare kan du slå på lagspel i inställningarna och spela i två par, som Pachisi oftast spelas.
Regeländringar
| Regel | Fia med knuff (standard) | Pachisiregler för Fia med knuff |
|---|---|---|
| Borgrutor | Fia med knuff (standard)Inga. Bara din egen startruta skyddar dina pjäser. | Pachisiregler för Fia med knuffTolv borgar, tre på varje arm. En pjäs på en borg kan inte knuffas ut, och du kan inte landa på en borg som en motståndare håller. |
| Flera på en ruta | Fia med knuff (standard)Två av dina egna pjäser får inte dela en ruta på banan. | Pachisiregler för Fia med knuffDina pjäser får dela vilken ruta som helst. En stapel blockerar inte: motståndare får passera den. |
| Knuffar | Fia med knuff (standard)Att landa på en motståndares pjäs skickar en pjäs tillbaka till dess bo. | Pachisiregler för Fia med knuffAtt landa på en vanlig ruta skickar varje motståndarpjäs där tillbaka till boet, en hel stapel på en gång. Ingenting knuffas ut på en borg. |
| Tärning | Fia med knuff (standard)En tärning. En sexa tar ut en pjäs ur boet och ger ett slag till. | Pachisiregler för Fia med knuffSamma. Pachisis kaurisnäckor och dess nådekast på 6, 10 och 25 används inte; sexan spelar nådekastets roll. |
| Bräde och väg | Fia med knuff (standard)Pjäserna börjar i boet, går ett varv runt banan (52 rutor på korset med fyra armar) och går i mål uppför sin hemrad. | Pachisiregler för Fia med knuffSamma Fia med knuff-bräde med fyra armar och samma väg, så Pachisiregler är för två till fyra spelare. Pachisis start och mål i mitten och dess längre armar på åtta rutor används inte. |
| Partner | Fia med knuff (standard)Alla spelar för sig själva. | Pachisiregler för Fia med knuffAlla spelar för sig själva, som i Fia med knuff. Med fyra spelare kan lagspel läggas till för att spela i två par. |
| Andra val | Fia med knuff (standard)Säkra startrutor, exakt slag för att gå i mål, tre sexor, extra slag vid knuff och de andra valen kan ändras i inställningarna. | Pachisiregler för Fia med knuffAlla gäller fortfarande. Blockader kan läggas till, vilket gör pjäser som står flera på en ruta till murar. |
Historia
Pachisi är ett kapplöpningsspel från Indien, ofta kallat landets nationalspel. Namnet kommer från hindiordet paccīs, tjugofem, det högsta kastet med de kaurisnäckor det spelas med. Det spelas på ett korsformat bräde med en stor ruta i mitten kallad Charkoni, där pjäserna startar och går i mål. Varje arm av korset har tre kolumner med åtta rutor, och tolv rutor är markerade som borgar, där en pjäs inte kan slås ut.
Pachisi spelas oftast av fyra spelare i två lag, gul och svart mot röd och grön. Sex eller sju kaurisnäckor kastas, och antalet snäckor som landar med öppningen uppåt avgör kastet. Med sex snäckor är ett kast på 6, 10 eller 25 ett nådekast: det tar ut en pjäs ur Charkoni och ger ett kast till. Flera pjäser från samma lag får dela en ruta, och ett slag skickar de slagna pjäserna tillbaka till Charkoni, varifrån de behöver ett nytt nådekast för att komma in igen.
Enligt källorna spelade stormogulen Akbar spelet i stor skala: han lät anlägga spelplaner för det i sina palats, och spår av dem finns kvar i Agra och Allahabad. Ludo, patenterat i England 1896 (brittiskt patent 14 636), är en av dess kommersiella versioner: det ersatte kaurisnäckorna med en tärning och startrutan i mitten med fyra bon i hörnen. Parchís i Spanien och dess amerikanska motsvarighet är andra ättlingar.
Varianten som spelas här behåller brädet och tärningen och tar över borgarna, att pjäser får stå flera på en ruta och att allt på en ruta slås ut. Pachisis kaurikast, dess start och mål i mitten och dess armar på åtta rutor lämnas utanför.