Vad är Yoté: andra pjäsen från handen?
Varje slag i Yoté tar bort två motståndarpjäser: den du hoppar över och en andra som du väljer. I standardspelet här måste den andra pjäsen komma från brädet. Med det här alternativet, som slås på i bordsinställningarna, får du ta den från brädet eller från de pjäser motståndaren fortfarande har på hand.
Skillnaden betyder mest tidigt i partiet och när en spelare sparar pjäser på hand. I standardspelet förlorar en spelare med få pjäser på brädet lite på den andra borttagningen, och om den överhoppade pjäsen var den enda på brädet blir det ingen andra borttagning alls. Med det här alternativet tas den andra pjäsen alltid så länge motståndaren har någon pjäs kvar, och att ta den från handen tar bort en reserv som kunde ha placerats var som helst. Att hålla pjäser tillbaka är inte längre ett säkert sätt att skydda dem.
Regeländringar
| Regel | Yote (standard) | Yoté: andra pjäsen från handen |
|---|---|---|
| Andra pjäsen som tas bort efter ett slag | Yote (standard)Valfri annan motståndarpjäs på brädet, som den som slår väljer. | Yoté: andra pjäsen från handenValfri annan motståndarpjäs på brädet, eller en pjäs från motståndarens hand, som den som slår väljer. |
| När ingen annan motståndarpjäs står på brädet | Yote (standard)Bara den överhoppade pjäsen tas bort; pjäserna på hand är säkra. | Yoté: andra pjäsen från handenDen andra pjäsen måste tas från motståndarens hand, om den har någon. |
| Placera, flytta och slå | Yote (standard)Placera en pjäs på en tom ruta, flytta ett steg ortogonalt, eller hoppa ortogonalt över en intilliggande motståndarpjäs till den tomma rutan bakom. | Yoté: andra pjäsen från handenSamma. |
| Partiets slut | Yote (standard)Du vinner när motståndaren har en pjäs eller ingen kvar, brädet och handen räknat tillsammans. En spelare som saknar lagliga drag på sin tur förlorar. | Yoté: andra pjäsen från handenSamma. En pjäs som tas från handen räknas mot vinsten som vilken annan som helst. |
Historia
Yoté är ett traditionellt spel från Västafrika, upptecknat av Charles Béart i Jeux et jouets de l'ouest africain (Dakar, 1955) som ett av de mest spridda hasardspelen i Senegal. Dess kännetecken är att ett slag tar två pjäser: Béart skriver att den som slår också tar en valfri pjäs bland motståndarens pjäser ("un pion au choix dans le jeu de l'adversaire"), och den formuleringen anger inte brädet som det enda stället att ta den från.
Senare regeluppsättningar löser frågan på olika sätt. João Pedro Netos regler för spelet säger att den extra pjäsen tas från brädet men inte från motståndarens reserv, och andra moderna regeluppsättningar tar den likaså från brädet. En utgåva i kartong tar den från brädet, eller från motståndarens oplacerade pjäser när inga står på brädet.
Standardspelet här följer regeln om bara brädet. Det här alternativet är den öppna läsningen av den gamla regeln: den andra pjäsen får komma från brädet eller från handen när som helst, vilket gör att varje slag kostar motståndaren två pjäser så länge den har dem.