Vad är Diamantformad brickpatiens?
Diamantformad brickpatiens spelas på 41 hål i form av en diamant: raderna har 1, 3, 5, 7, 9, 7, 5, 3 och 1 hål, så brädet går ut i en spets upptill, nedtill, till vänster och till höger.
Dragen är desamma som på det engelska brädet: en pinne hoppar över en intilliggande pinne, längs en rad eller en kolumn, ner i det tomma hålet bakom, och den överhoppade pinnen tas bort. Du vinner genom att lämna en enda pinne.
Med mitten tom går brädet inte att lösa. Här börjar spelet med e3 tomt (kolumnerna a till i från vänster, raderna 1 till 9 uppifrån), hålet två steg under toppen, och därifrån kan brädet tömmas. Den sista pinnen kan bara hamna på e1, b4, e4, h4 eller e7. Med 40 pinnar från början är det ett långt parti på 39 hopp.
Regeländringar
| Regel | Brickpatiensen (standard) | Diamantformad brickpatiens |
|---|---|---|
| Bräde | Brickpatiensen (standard)33 hål i ett kors på ett rutnät om 7×7. | Diamantformad brickpatiens41 hål i en diamant på ett rutnät om 9×9: rader med 1, 3, 5, 7, 9, 7, 5, 3 och 1 hål. |
| Tomt hål vid starten | Brickpatiensen (standard)Mitthålet, med 32 pinnar på brädet. | Diamantformad brickpatiense3, två hål under toppen, med 40 pinnar på brädet. Mittstarten går inte att lösa på det här brädet. |
| Var den sista pinnen kan hamna | Brickpatiensen (standard)Bara i mitten (d4) eller i mittenhålet på en arms ytterkant (d1, a4, g4, d7). | Diamantformad brickpatiensBara på e1 (toppen), b4, e4, h4 eller e7. |
| Hopp i en lösning | Brickpatiensen (standard)31. | Diamantformad brickpatiens39. |
| Sluta i starthålet | Brickpatiensen (standard)Finns som val: den sista pinnen måste hamna i mitten. | Diamantformad brickpatiensFinns inte: på det här brädet kan den sista pinnen aldrig hamna i hålet som var tomt vid starten, oavsett start. |
Historia
Diamanten med 41 hål är en av de brädformer som visas bredvid det engelska korset, det franska brädet med 37 hål och Wieglebs bräde med 45 hål i moderna beskrivningar av spelet.
Svårigheten med mittstarten kommer från positionsklasserna, räkneargumentet som N. G. de Bruijn lade fram 1972 och som finns i Winning Ways for your Mathematical Plays av Elwyn Berlekamp, John Conway och Richard Guy (1982): varje hopp lämnar vissa summor över brädets diagonaler oförändrade, och på diamanten utesluter de summorna en ensam sista pinne från mittstarten, och de utesluter att den sista pinnen hamnar där det tomma hålet fanns, oavsett start.